Tage Granit

Nu står det klart att vi fått stöd från Allmänna Arvsfonden för att under tre års tid samarbeta med SiS (Statens institutionsstyrelse) med projektet ”Vi är värda allt\”. Detta innebär att Tage Granit på sex olika ungdomshem tillsammans med eleverna kommer ta fram föreställningar baserade på elevernas erfarenheter och berättelser. Vi är enormt tacksamma för stödet och förtroendet från både Allmänna Arvsfonden och Statens institutionsstyrelse vilka vi haft ett roligt och framgångsrikt samarbete med sedan 2012.

Projektets syfte är att ta fram en föreställning ihop med ungdomar på SiS Ungdomshem, syftar till att:

• Öka ungdomarnas chanser för återetablering i samhället efter deras tid på Statens institutionsstyrelses ungdomshem.

• Främja och stimulera ungdomarnas tillgång till lek, kreativitet och lust genom teater i ett professionellt och välplanerat projekt som de ofta annars inte nås av.

Projektets målsättning är att:

• Utveckla en metod för användandet av teater i självförtroende- och identitetstärkande syfte för ungdomar i samhällets vård.

• Sprida den kunskap och metod vi arbetat fram, dels att ta fram ett metodmaterial som vi ämnar sprida till SiS nationellt för vidare arbete och att Tage Granit själva ska kunna använda metoden i möten med ungdomar i samhällets vård samt ungdomar i riskzon. Vi ämnar också efter projektets slut att producera en föreställning baserad på våra erfarenheter med ungdomarna som vi kommer spela nationellt.

Lyssna även på dokumentären av Tobias Aspelin om vårt pilotprojekt för detta; föreställningen “Ett drömspel” som Tage Granit under 2017 satte upp tillsammans med ungdomar inlåsta på SIS Råby i Skåne. 

Lyssna här

Recension av dokumentären från DN Kultur topp 5 favoriter:
”Mening, framtidshopp och inspiration. Om du någonsin betvivlat den kraft som kultur och kreativt skapande kan ha, lyssna på Tobias Aspelins rörande P1 dokumentär ”Ett drömspel bakom låsta dörrar”. I ett klassrum på det slutna ungdomshemmet SIS Råby utanför Lund samlar unga vars drömmar många gånger har grusats av dem själva eller av deras omgivning. Drygt en månad har de, under ledning av Susanne Lindberg, förberett en teaterföreställning. Plötsligt finns optimism, en plattform för deras berättelser, en möjlighet till lekande konstruktivitet. När premiären äger rum är hopplösheten, även om den för många ska återkomma, försvunnen. Skapande där och då är det enda som betyder något.”